Oui, chef! - Tapa dura

I de trestjärniga franska köken gäller två enkla regler:
1) Du får inte se recepten
2) Du får inte göra fel

Marcus Samuelsson föddes i en fattig by i Etiopien och växte upp i Puketorp utanför Göteborg. Vid 17 års ålder slutade han med fotbollen och bestämde sig för att satsa allt på att bli köksmästare. Sju år senare utnämndes han till New Yorks bäste kock.

För att bli bäst i världen måste man vara beredd att offra allt.

Egentligen började allt med en enkel ritual. Som liten pojke brukade Marcus cykla till sin mormor för att hjälpa henne med middagen, ofta ugnsstekt kyckling eller fisk, alltid prima råvara, aldrig halvfabrikat. Det var där, i mormor Helgas enkla kök som han kom i kontakt med matlagningens grunder, och det var där hans nyfikenhet växte. Och alla de timmarna i hennes kök la sedan grunden till hans frarmgång. Det till synes enkla och vardagliga tillvägagångssätt som mormor Helga använde för att göra maten godare visade sig vara precis samma knep som stjärnkockar världen över använder. Kunskapen, knepen, lusten att pröva något nytt -- allt det fick han av mormor Helga.

Rättframt och ärligt berättar Marcus Samuelsson, en av världens främsta kockar, om sin livsresa från folkhemmet till Vita huset. En berättelse om uppväxt och identitet, om att offra allt för en dröm och om mat. Framför allt om mat.

"Självklar läsning för matnördar, men här finns också något för dem som helst inte sätter sin fot i ett kök. /Samuelsson/ har hunnit med mer än vad många gör under en hel livstid och den historien är väl värd att läsa."
Svenska Dagbladet